Varkala
Renadev, Linneas vän i byn, hjälpte oss hyra en lägenhet för ca 40 kr/natten.
På vår trappa bodde 6 stycken hundihundvalpar. En kväll hade de sällskap av två kattungar.
Den här fina gatan ledde från vår lägenhet till havet.
Varkala är verkligen ett typiskt vackert semesterparadis! En lång fin strand, hav med stora vågor, läskiga stentrappor upp för klippan till ett stråk med restauranger och butiker. Detta var den plats där vi såg flest vita turister. En dag när vi hyrde in oss på ett lyxhotells pool hörde vi till och med några svenskar. I allt detta turistiga passade vi såklart på att yoga och prova ayruvedsisk massade.
Kvinnor och en vildhund. Såg väldigt få indier med badkläder, de klev i som de var. Hade väldigt roligt åt att titta på indierna när de badade. De liksom tumlade runt i vattenbrynet.
Spenderade mycket tid på olika restauranger uppe på klippan. Drack juice, åt indiska versioner av västerländsk mat, utnyttjade ställets WiFi, skrev dagbok, snackade och misstog varje våg för en delfin.
Försökte få till en ko-selfie. På typ femtio försök var detta den bästa bilden.
Meals (ungefär som tali) i Tempel Junction.
Masala dosa. Åt det till frukost ungefär varje dag. Är absolut den maträtt jag saknar mest. Det är en rispannkaka med potatisfyllning, kokoschutney, sambar (stark grönsakssoppa) och en wada (typ en munk gjord på ris).
Paper masala dosa. Det är en masala dosa fast den är gigantisk och tunn. Jag åt hela själv!
Älskar de riktligt dekorerade bussarna. Girlanger, plastblommor, druvklasar & hög musik.
Renadev jobbar som inkastare till tempeldansen Katakali, så det kollade vi såklart på! Vi fick se när de sminkade sig och tog på sig sina dräkter, sedan dansade de. Historian de framförde var att en uttråkad demon förvandlade sig till en vacker kvinna för att förföra en prins, men han ville inte ha henne så då blev hon arg och de slogs och prinsen skar av demonens bröst. I korta drag.
Två kvällar gick vi på matlagningskurs. Vi fick välja 6 rätter från en meny och lagade dem tillsammans med en störtskön kock som hette Ani. Efteråt hade vi 12 portioner mat att klämma i oss. Sparade lite i vårt kylskåp och gav resten till tiggarna utanför templet. Mamma-hund fick en portion ris också.
Det bästa var att vi gjorde parotha, ett trådigt bröd som passar perfa till chana masala.
En dag fyllde jag år också! 18 fyllde jag till och med! Linnea gav mig frukost på sängen. Hade önskat mig koppnudlar, men det var strömavbrott så jag fick corn flakes med sojamjölk och en banan istället.
Renadev visste att jag fyllde år och gav mig ett paket. En brudpar i genomskinlig plast och en liten knapp som gör att det börjar lysa i olika färger. Han förklarade att det var Fredrik och jag. Den står i mitt fönster nu!
Hade en lugn och fin födelsedag. Hälsade på hos ett par grannar på vår gata och chillade på en restaurang. Matade en katt med naanbröd.
Under resan höll Linnea på att skriva en artikel om veganism i Indien, så hon kontaktade lite folk hon hittade på facebook. Detta ledde oss till en föreläsning som hölls av den späda killen i rosa skjorta. Han var väldigt trevlig, lugn och fridfull. Hans favoritmat är frukt, han är 29 år gammal och bor hos sin mamma, bjöd oss på restaurang och kallade det för "vegan feast". Skojade väldigt mycket om honom resten av resan...
Kunjata med familj hälsade på en dag. Visar bild bara för att....söt!
Lärde oss ännu en gång hur en klär på sig sari, denna gång av några grannar på gatan.
Linneas mamma Ulla säljer loppis i Sverige och pengarna går till välgörenhet i Indien. Denna gång till gamla, fattiga och sjuka människor i byn Muttapalam. Renadev är ansvarig för en kommitté som väljer ut de personer som hjälpen ska gå till. Ett väldigt bra och fint system.
