en ensam musikant

På en videoinspelning av lilla melodifestivalen 2003 hängde en snutt av en dokumentär med. Den handlade om ett övergivet industriområde där bara en ensam musikkår spatserar omkring. Liksom denna musikkår spatserar min begåvade vän Nea omkring inne i Motala. Hon hade missat detaljen att vi börjar jobbet klockan ett idag. Så nu åker jag in för att göra henne sällskap.
Linnea | | Kommentera |

nästan löjligt romantiskt

Sov en natt hos Nea i veckan. Vi lagade en supergod linsgryta.
Och åt den tillsammans med bröd som vi köpte på en marknad i Motala efter jobbet.
Sedan åt vi östgötska jordgubbar med glass och hemgjord chokladsås.
Satt ute med filtar, hemkokt indiskt chai, rökelse och ljus till klockan halv två på natten trots att vi skulle upp tidigt och jobba dagen efter. Satte på musik inne och öppnade fönstret så att det hördes ut. Pratade om allt möjligt och livet var bara alldeles för jäkla fint.
Linnea | | Kommentera |

Vad mycket vi kan åstadkomma

Tycker det är omåttligt komiskt att killen som föreläste om styrelsearbete för DS råkade kalla mig Linnea. Folk brukar blanda ihop mig och Nea, visst. Men inte när de bara träffat en av oss och inte vet om att den andra existerar! Namnet Linnea var helt tagen ur luften. Ett sjukt sammanträffande!

Som Nea sa, förstår jag ibland inte varför vi är olika människor istället för samma. (Men jag uppskattar att vi är det.) Vi är nog den enda människan som kan vara på två ställen samtidigt, och dessutom är så flexibel att den praktiskt taget är två personer. I helgen ska vi vara på samma plats samtidigt, i Västervik.
Linnea | | Kommentera |
Upp