Linda - Parasiten

Parasiten

Jag tror att det kan vara vettigt att förtydliga detta parasitfenomen. Jag - Parastiten, är inte Linda utan jag är Linnea. Det är väl ganska viktigt att ni stackars läsare vet att Linda och jag har delad vårdnad av den här bloggen. O så är det rätt bra att jag inte befläckar Lindas goda rykte allt för mycket med mina osammanhängande inlägg.

Just nu sitter jag i en fotölj vid ett bord där fyra datorer, tre tangentbord, en babianstor skärm och två externa hårddisker trängs tillsammans med ett hav av trassliga sladdar. Vi fyra - jag, min bror och två kompisar till honom sitter och socialiserar på ett ganska finurligt sätt, vi koncentrerar oss på vårt egna artificiella liv, samtidgt som vi pratar över våra datorer och delar våra datorliv genom att koppla ihop oss med sladdar och kollar på varandras skärmar. Detta fenomen brukar kallas LAN.

Leker lite med tanken hur LAN skulle kunna finnas i andra sammanhang. Exempelvis inom filosfi, en grupp personer umgås nonstop i två, tre dygn, funderar på sitt eget liv varvat med att man diskuterar tillsammans med de andra om viktiga frågor. Ibland fokuserar alla på en viss person, ibland är alla inne i sitt och vissa gånger är alla fullt fokuserade i en stor diskusion. Man skulle prata tills man däckar frammåt fem på morgonen, gå upp vid ett på eftermiddagen och diskutera vidare. Man skulle vara ett lokalt nätverk av filosofiska funderingar.
Skulle vara intressant, men det är väl lite det man gör när man umgås med någon eller några väldigt mycket. Man blir som sammankopplad, och man kan växla mellan vems liv man är fokuserad på.